MSB Stockholm

*000     nam         3
*00130094
*008021203s2002    xx           |||  0|swe
*020  $a91-7253-163-0$x91-7253-163-0
*029  $a17736.1.1
*084  $aOaa$2kssb
*084  $aDoe$2kssb
*084  $aDodf$2kssb
*1000 $aEnander, Ann
*24510$aSäkerhet och risker i vardagen :$ben studie av uppfattningar, värderingar och beteenden hos allmänheten i Sverige : FoU rapport
*260  $aKarlstad :$bRäddningsverket,$c2002
*300  $a58 s.
*520  $aSyftet med denna undersökning var att belysa hur människor i Sverige tänker och agerar när det gäller risker och säkerhetsåtgärder relaterade tillolyckor i deras vardag och närmiljö. Studien ingår i en långsiktig kunskapsuppbyggnad inom området vid Räddningsverket. Data samlades in under januari-april 2001med en postenkät till ett representativt urval av mantalsskrivna i Sverige i åldrarna 18-75 år. Frågor ställdesom bland annat risk- och trygghetsupplevelse, egna säkerhetsåtgärder och vanor, värdering av olika typer av åtgärder, kunskap och information,reaktioner på större händelser samt värderingar relaterade till säkerhet och samhällets utveckling. Urvalet omfattade 2018 personer och svarsfrekvensenvar 60 %. Resultaten visar att den svarande gruppen generellt är säkerhetsmedveten och har en positiv syn på säkerhet, säkerhetsåtgärder och även på samhälletsutveckling. Användning av säkerhetsbälte och införskaffande av brandvarnare är de åtgärder som upplevs som mest meningsfulla och minst besvärliga.Däremot finns ett betydande motstånd mot att bära cykelhjälm. Vissa åtgärder som exempelvis resebrandvarnare tycks vara dåligt kända blandrespondenterna. Det finns samband, om inte så starka, mellan olika åtgärder och vanor både inom och mellan olika miljöer, aktiviteter och risktyper. Även om de svarande till övervägande del är en säkerhetsmedveten grupp noteras ett antal skillnader mellan olika undergrupper med avseende påbland annat kön, ålder, utbildning, familjeförhållanden och yrkesmässig erfarenhet. Statistiskt säkerställda skillnader framkom mellan den mindregruppen (ca 100 personer) icke-födda i Sverige och gruppen svenskfödda vilka tyder på att den förra gruppen känner mindre trygghet, vidtar färresäkerhetsåtgärder och uppvisar en mindre positiv attityd till säkerhetstänkande. Dessa skillnader har betydelse för utformningen avriktade insatser och bör studeras närmare. Med hjälp av clusteranalys identifierades fyra grupper bland respondenterna med tolkningsbara och skilda mönster av tänkande i risk- och säkerhetsfrågor.Två grupper kunde karakteriseras som starka och trygga men medvitt skilda förhållningssätt till säkerhet och med skilda beteendemönsteravseende säkerhetsåtgärder. Två grupper kunde karakteriseras som mer otrygga. I den ena gruppen var tilltron till egen förmåga att påverka sin säkerhetlåg, medan den andra karakteriserades främst av stark personlig riskupplevelse. Resultaten av studien pekar på betydelsen av värderingar relaterade till olika åtgärder och till säkerhet för människors risk- och säkerhetsbeteende. Tydligt skilda mönster av tänkande kan identifieras även inom en relativt säkerhetsmedveten grupp. En slutsats är att kunskap om dessa skillnader börkunna utvecklas och tillämpas i utformningen av mer effektiva informations- och stödinsatser riktade mot olika grupper.
*59200$aNYTT$b2005-03-14
*59200$aRIB$b2005-03-14
*650 4$aAttityder
*650 4$aVärderingar
*650 4$aSocialpsykologi
*650 4$aOlyckor
*650 4$aSamhällsplanering
*653  $aRiskuppfattning
*653  $aSäkerhetsbeteende
*653  $aSäkerhetsvanor
*7001 $aJohansson, Ann
*850  $aSRV
*852  $cOa
^