MSB Karlstad

*000     nam         3
*0014960
*007cr
*008970211s1996    sw    ze     |00  0 swe
*019  $bga,la,na
*020  $a91-88890-33-3$x91-88890-33-3
*029  $a7095.1.1
*0410 $aswe$beng
*084  $aOdg$2kssb
*1001 $aLajksjö, Örjan,$d1943-
*24500$aRiskanalys i kommuner :$bFoU Rapport P21-150/96 /$c[utarbetad av Örjan Lajksjö]
*250  $a1996 års utg.
*260  $aKarlstad :$bStatens räddningsverk,$c1996
*300  $a38 s.
*500  $aE-bok
*520  $aDenna delrapport ugör en redovisning av en intervjustudie i ett större projekt med huvudinriktning mot beslutsfattande i risk- och säkerhetsfrågor. Huvudsyftet med den delstudie som ligger till grund för rapporten är att få information om hur arbetet med riskanalyser fortskrider och att därvid belysa viktiga frågeställningar som kommunerna har i sin riskhantering.Rapporten bygger på data från intervjuer med representanter för räddningtjänsten i 27 kommuner. Studien syftar till att kartlägga hur de intervjuade tänker och resonerar kring de undersökta frågeområdena De frågeställningar som undersöks är följande: Har någon kommunal riskanalys gjorts?; hur har den tagits fram?; planeras vidare arbeten ?; hur förs bedömningar av sannolikhet och konskvenser för en viss händelse?; hur presenteras innehållet i riskanalysen?; hur används riskanalysdokumentet respektive riskanalysarbetet, så långt det har kommit? samt vilka önskemål har den intervjuade om information, stöd eller hjälp i arbetet med riskanalys?Sammanfattningsvis ger resultatet endast en klar skillnad mellan dessa grupper. De som har producerat ett riskanalysdokument tycks i klart högre grad ha använt sig av den metodik som finns i riskhandboken för bedömning av sannolikhet och konsekvens i arbetet med den kommunala riskanalysen. Denna skillnad verkar huvudsakligen stå för att den metodiken betraktas av de intervjuade som "grov", och att man verkar ha störst användning av den vid en "översiktlig" riskanalys, som den för hela kommunen. Därför kan de som redan har "gjort sin "översiktlig" riskanalys, som den för hela kommunen. Därför kan de som redan har "gjort sin riskanalays" ha haft större anledning att använda just den metodiken, än de som inte har kommit igång med det kommunala riskanalysarbetet.En slutsats utifrån dessa preliminära resultat är att som grupper betraktade är de som gjort respektive inte gjort ett riskanalysdokument mycket heterogena. Det förefaller också som att de skiljer sig åt mer ifåga om till exempel resurser, fas i arbetsprocessen, val av arbetsmetod, kriterier på vad som är en god riskanalys, och så vidare, än i fråga om vilja, förmåga och faktiskt resultat vad beträffar riskhantering och långsiktigt tänkande. För att få veta orsaken bakom ett visst handlande vid till exempel riskanalys måste av allt att döma kontakt tas direkt och en dialog föras i det enskilda fallet.Ytterligare en slutsats är att ett aktivt och enhetligt agerande från SRVs och länsstyrelsernas sida i risk- och säkerhetsfrågor samt att kommunerna har kontakt med och får feedback från dessa myndigheter tycks vara ytterst betydelsefulla faktorer för utvecklingen av kommunernas riskhantering totalt - på kort och på lång sikt.
*546  $aMed sammanfattning på engelska
*592  $aAppLibM21$b2005-01-24
*592  $aNYTT$b2005-01-24
*592  $aRIB$b2005-01-24
*61024$a1249
*653  $aRiskanalys
*653  $aKommuner
*653  $aRiskanalys: kommuner
*653  $aRisker
*7101 $bStatens räddningsverk$4oth
*850  $aSRV
*852  $cOdg
*856  $uhttps://rib.msb.se/filer/pdf/7095.pdf$yFulltext
^