MSB Karlstad

*000     nam         3
*0012321
*008930824s1993    sw    ze      00  0 eng
*029  $a5615
*029  $a5276
*084  $aBs-c$2kssb
*1001 $aNohrstedt, Stig Arne,$d1946-
*24500$aCommunication and crisis :$ban inventory of current research /$cStig Arne Nohrstedt, Admassu Tassew
*260  $aStockholm :$bStyr. för psykologiskt försvar :$bFörsvarsmedia,$c1993
*300  $a111 s.
*440 0$aPsykologiskt försvar ;$v163:1,$x0348-9353
*4900 $aKriskommunikation. Kunskapsöversikter
*520  $aI ett demokratiskt system har medborgarna rätt till information. Denna rätt är en förutsättning för ett aktivt medborgerligt deltagande i den demokratiska debatten och processen och ställer därför speciella krav på dem, som har viktiga informationer att lämna ifrån sig. Kravet på snabb, saklig och trovärdig information är inte minst påtaglig, när ett samhälle utsätts för allvarliga störningar (olyckor, katastrofer, kriser och krig) och då medborgarnas förväntningar på det egna samhällets förmåga att möta eller hantera hote" endera kan bekräftas eller undermineras. Förhållandet är av fundamentalt intresse för det psykologiska försvaret. Det är mot denna bakgrund, som denna kunskapsöversikt skall ses. I denna skriftserie ingår fyra skrifter. Skrifterna sammanfattar den nationella och internationella forskningen inom kriskommunikationsområdet med olika inriktningar. 1. Perspektivet inriktat på medborgar- eller mottagarbehoven och intessena. 2. Tonvikten lagd på mediebeteendet. 3. Med tonvikten lagd på myndighets- eller sändarperspektivet. Utöver de tre nämnda skrifterna ingår i denna skriftserie dessutom en allmän och systematisk översikt över den nationella och internationalla forskningen kring temat kriskommunikation / krisinformation i stort. Denna skrift är på engelska. ; När blir katastrofen en förtroendekris? När leder en hotande fara, en terroraktion eller en naturkatastrof till en förtroendekris mellan myndigheter och medborgare? Hur bör man förbereda sig för att möta katastrofer och kriser? Vilken roll spelar massmedierna i sådana situationer? Det är några av frågorna som tas upp i projektet Kriskommunikation. Fem forskare har på uppdrag av SPF gått igenom och bedömt utländsk och svensk litteratur om kriskommunikation och krisinformation. De konstaterar att det visserligen finns mängder av fallstudier, men att någon systematisk inventering av erfarenheterna inte gjorts. Teoribildningen och metodutvecklingen inom området är också eftersatt. Utomlands har studierna i stor utsträckning kretsat kring naturkatastrofer och utsläpp av olika farliga ämnen. I Sverigen har SPF bl a initierat omfattande tvärvetenskapliga studier av informationen om det radioaktiva nedfallet efter Tjernobyl. Under akutfasen av ett katastrof- eller krisförlopp har lokala massmedier ofta gjort en viktig samhällsinsats genom att förmedla varningar och anvisningar från myndigheterna. Förtroendet till myndigheterna kan dock rubbas om dessa lämnar ifrån sig motsägelsefull information eller inte inser vilken information som allmänheten behöver under förloppets olika faser. När faran väl är över börjar medierna ofta en jakt på syndabockar, som i sin tur kan leda till en allmän förtroendekris.
*546  $aSammanfattning på svenska
*59200$aRIB$b2002-10-04
*59200$aRETRO$b2002-10-04
*59200$auppdateringsbas$b2004-05-11
*650 4$aMassmedia
*650 4$aKrig
*650 4$aKriser
*650 4$aForskning
*650 4$aKommunikation
*650 4$aInformation
*653  $aKrishantering
*653  $aDebriefing
*7001 $aTassew, Admassu,$d1953-
*7102 $aFörsvarets mediecenter$0116438
*7102 $aStyrelsen för psykologiskt försvar$0130260
*850  $aSRV
*852  $cBs
^